Vår feeina kille ♥
/ Emma
Ni måste kolla på denna söta film som vi spelade in för några dagar sedan
Våra hästar är så handikappvänliga i hanteringen, hihi.
/ Emma
Alla personer har lite olika sits/stilar på hästryggen, men det behöver inte betyda att en viss stil är sämre än någon annans. Däremot kan det vara nyttigt att ha förebilder när det kommer till ens egna ”brister” för att få inspiration till att förbättra dem. Mina skänklar har till exempel en tendens att åka bak lite i sprången, men det är inget som påverkar mig eller hästen speciellt mycket för jag har fortfarande en bra balans. Anledningen till detta sitsproblem är delvis pga att jag hade för korta hälsenor när jag var liten (de är nog fortfarande inte speciellt långa) och därför så gick jag extremt mycket på tå. Därför så har jag än idag svårt för att trampa ner hälen och få ett ”riktigt stöd” i skänkeln, men jag klarar mig rätt bra ändå. Dock jobbar jag på att få en bättre skänkel i ridningen och därför imponeras jag över de personer som har ”det perfekta skänkelläget”.
En person som jag verkligen imponeras av när det kommer till skänkelläge är Meredith Michaels Beerbaum. Hon har inte världens snyggaste sits egentligen, men hennes skänklar ser verkligen fastklistrade ut på ett perfekt läge i varje språng. Jag tycker det är helt otroligt att ha ett såpass bra skänkelläge, speciellt när hon hoppar så höga hinder. Därför inspireras jag av henne när det kommer till skänkelns stabilitet.
Har ni några speciella ”brister” som ryttare sitsmässigt? I så fall, har ni någon speciell ryttare som inspirerar er?
/ Emma
Jaha, denna dagen har inte direkt varit händelserik. Jag har legat hemma och pillat med c-uppsatsen. Den ska vara inlämnad om en vecka så jag börjar få lite smått panik över detta. Egentligen har jag väl ingen supertidsnöd, men det är endel inre stress som byggs upp när man ”aldrig blir klar” med någonting under en så lång tid. Det ska bli väldigt skönt när uppsatsen är klar, för då kan jag äntligen slappna av igen. Imorgon tänkte jag bli klar med resultatdelen och sen är det bara diskussionsdelen, sammanfattning (både på svenska och engelska) samt finputsning kvar. I can do it.
Annars har båda grabbarna vilat idag. Boppen får nog vila imorgon igen men sen ska han ridas väldigt lätt resten av veckan. Nu är det bara en dag kvar tills Tagis ska in till Husaby också. Det ska bli väldigt skönt.
/ Emma
Ett vanligt fenomen på tävling tror jag är att publiken ”snackar skit” om ekipaget inne på banan. Kanske om ryttarens sits eller hur hetsig hästen är osv. Enligt mig så är det ok att tänka dessa tankar, men att yttra det verbalt är kanske inte helt nödvändigt.
På gårdagens tävling så fick en kompis uppleva detta. När hon hoppade sin bana så hade hon en person som filmade henne. Detta verkade dock inte de runtom ha tänkt på, utan de stod och snackade skit högt om ekipaget, vilket kom med på filmen. Pinsamt? Jag kan även tillägga att pratet de sa var obefogat, för min kompis red en av de snyggaste rundorna i den klassen. Om någon hade pratat skit om till exempel Anna eller någon av mina kompisar när jag hört på så hade jag lätt konfronterat dem. För let´s face it. Ingen (eller väldigt få) utomstående vet hur en enskild persons bakgrund och träning ser ut, eller hur hästen är att rida. Dock kan jag förstå om man råkar yttra sig högt om en person på banan rent ut sagt beter sig förjävligt mot sin häst. Då är det svårt att hålla käft, men annars: Säg inget om ekipaget inne på banan om du inte har något snällt att säga! Speciellt inte om det finns några filmkameror i närheten
Har ni hört någon snacka skit om något ekipage på tävling? Eller har ni erfarenhet av detta själva?
/ Emma
Här kommer filmerna från gårdagens ritter, och även om resultatet inte blev det bästa så tror jag nog att ni kan se att jag rider betydligt bättre på tävlingsbanan mot vad jag har gjort tidigare. Eftersom jag är så nöjd med mig själv så struntar jag faktiskt i att Boppen inte var på topp, utan nu blir det en riktigt lugn vecka sen kör vi på igen
Fick dessutom ett tips av Jennifer om de här ”supermineralerna” som hade hjälpt hennes häst när han haft en liknande dipp som Boppen. Därför tänkte jag kika förbi Djur & Natur i Vara och se om de har dessa eller något liknande och prova om det hjälper Boppis att återhämta sig!
/ Emma
Ja, det blir många bilder nu, men så kan det bli när kameran har fått följa med mycket i stallet nu när utesäsongen äntligen har börjat
Här är bilder på Bopput från gårdagen. Min fina grabb ♥ Älskar verkligen sista bilden även om jag ser ut som ett miffo som vanligt. Tryck på den så kommer den upp i större format
/ Emma
Ursäkta för sent inlägg, men det har varit en väldigt lång dag då tävlingen tog tid, och sedan fick vi bege oss iväg på möte direkt när vi kom tillbaks. Snacka om att det ska bli gött att däcka på soffan sen!
Idag så hade inte Boppen en speciellt bra dag, men jag red bra på tävling för en gångs skull. Normalt sett brukar jag vara nöjd med hästen och jättemissnöjd med mig själv, men idag red jag bra. Klapp på axeln för det!
I 1m fick vi 8 fel. Allt kändes bra, men så drog han med sig två bommar ner ändå. Tråkigt när det kändes bra i övrigt. En kul sak är att vi hade näst snabbaste tiden i grundomgången i den här klassen enligt pappa. Jag lär mig snabbt av mina misstag (fick tidsfel förra helgen)
I 110 så kändes det verkligen inte högt, utan det kändes kul och lätt. Dock rev han utsprånget i kombinationen (som han även gjorde i 1m) och sedan så stannade han på den kommande muren två gånger trots att han kom rätt. Eftersom han i princip aldrig stannar om man inte lägger honom åt helvete fel så valde jag att utgå. Jag vill inte tvinga min häst att göra någonting som han inte vill, och antagligen så tyckte han att muren var obehaglig i den här klassen eller så tog det emot i kroppen. Han hade hoppat muren superbra i första klassen, så något stämde inte i 110 helt enkelt. Jag hoppade dock ett lätt hinder som vi redan klarat innan vi gick ut från banan och det gick super.
Just nu är Boppen inne i en period som är jobbig för honom. Han har inte samma engagemang i hoppningen och känns loj att rida även om han är supermjuk och lydig. Jag tror att han är lite trött helt enkelt och därför kommer vi nu att lägga in en helt tränings- och tävlingsfri vecka. Han ska bara skrittas för hand och ridas ut lugnt i skogen. Det behöver han, och förhoppningsvis blir han sitt gamla vanliga ambitiösa jag efter lite vila
I vilket fall så är jag nöjd med mig själv, och det känner jag är viktigast i det här läget eftersom jag annars brukar gräma mig över min egen ridning på tävling.
Dagens outfit. SÅ JÄVLA SNYGGT blev det på. Orange och marinblå kan inte bli fel!

Ursäkta för långt inlägg men det behövdes för att förklara denna tävling känner jag med tanke på att jag utgick osv. Vet att det säkerligen finns många som inte hade utgått om de vart mig, men jag känner min häst och han skulle aldrig stanna ”för att dumma sig” utan han gör det av en anledning (precis som nästan alla andra hästar). Mina hästars bästa är den enda som räknas för mig!
/ Emma
Ni måste ju ha hört skämtet ”vad glor du på? Har du ätit kikärtor eller?” för att man kikar? Jag är så jädra vitsig alltså!
Jag knäppte i alla fall lite bilder på Tagis och en på Bogart när dom stod i stallet. Blev helt okej bilder trots att jag hade mitt minst ljuskänsliga objektiv och trots hög ISO.

Heeej har du godis?

*Sniff sniff*

Mäh, där fanns ju inget godis…

Men då sover väl jag lite istället då!

Bogart är så söt, han är verkligen prickig överallt – till och med i ögat!
/ Anna